Äntligen!

Hela vinter har man drömt om att få plocka fram spinnspöt igen. Det känns ofta som en oändlighet till isarna släpper, men nu är vi där. Än så länge ligger isen fortfarande kvar på sjöarna men där vattnet är strömmande är det nu isfritt. Spinnpremiären vart därför i Gavleån. Ån har aldrig riktigt tilltalat mig och gör det i ärlighetens namn inte så mycket nu heller. Jag har ändå bestämt mig för att ge den chans i år och försöka mig på att lura några gösar till hugg.

Inspirerad av Frontsideflys's flugfiskeklipp gick jag ner emot ån med the tallest man on earth i lurarna. Vädret var inte toppen men långt ifrån dåligt. Vindstilla och 6 grader är helt klart godkänt väder men frågan var vad gösarna skulle tycka om det? Jag förväntade mig segt fiske och så blev det också. Efter 1½h gav jag upp och vände hem utan en enda kontakt. Koden är långt ifrån knäckt, men det är väl det som gör att man snart kommer stå där igen och släpa jiggar efter botten.